;midnattsdepp?

Vi sitter fortfarande parkerade i fotöljerna, pratar inte så mycket med varandra,
men det är sån där skön stämmning som man bara får någon gång ibland.
Mello sitter&sjunger "I am beautiful" med christina agiulera (stavning!) & jag hamnade då i en liten midnattssvacka tror jag.
Ni vet när man börjar fundera en massa på olika saker?

Jag tror jag ska göra en lista på det jag mest funderar över.

 Mina val. 
                          Har jag gjort mina val rätt?
                          Hur ska jag kunna veta om jag har valt rätt?
                          Inbillar jag mig att saker&ting är bättre nu, eller är det verkligen så?
                          Varför lämnar du mig, när du vet hur viktig du är för mig?
                          Varför kallar du mig bitter?

Här kommer några svar.
För det första., jag kommer nog aldrig veta om jag har valt rätt, men varför ska jag ens fundera över detta?
Jag tänker leva efter vad mitt hjärta känner är rätt just vid tillfälle.
Jag tänker inte lyssna på dig & dina elaka ord som trycker ner mig, som får mig att fundera över mitt liv.
Jag tänker inte fundera över om mitt liv är värt att levas.
Jag vet att mitt liv är värt att leva.
Jag vet att allting blir ljusare längre fram.

Jag vet att jag aldrig har haft så kul som jag har haft sen den 18/10-08, men jag vet även att jag aldrig har mått så dåligt som jag gjort sen den dagen.
Det var från&med den dagen, eller. nu ljög jag. det är från&med 27/10-08, jag började göra mina egna val.
Det var då jag tog det första steget mot rätt riktning.
Jag kanske inte gjorde det på rätt sätt, jag var otrogen, ja. Det står numer skrivet . Jag var otrogen, men det var ett val som gjorde att jag lever som jag gör idag.
Det valet gjorde så jag har gått på minor som sprängt bort mina ben flera gånger, dom minorna som gjort så jag önskat att jag dog, dog på en gång.
Men det var även dom minorna som gjorde att jag lärde mig andra saker.
Jag har lärt mig att vara ensam, att jag klarar av att vara ensam.
Det är mörkt vissa dagar, förjävligt mörkt ibland. Men andra dagar, då är det ljusare än någonsin.

 Ibland vill jag att du ska komma tillbaka.
Eller, inte komma tillbaka. Men jag vill att du ska ligga i min säng & sova.
Jag vill känna mig trygg igen.

Men var jag verkligen så trygg som jag inbillar mig?
Jag kanske inbillade mig i flera år?

Nej,. Slut funderat nu.
Gott folk, det blir tamefan ljusare framåt!

Nu blickar vi framåt&lämnar det gamla bakom oss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0